trolltagen

Ja då var man gräsänka igen, denna gång i två veckor! Har redan jobbat två nätter och det har gått suveränt bra, första natten var Moa, min guldklimp med de tre vilda gässen och nu denna natt har moster Kin varit med barnen och jag har fått sova en stund på morron, skönt! Nu återstår två nätter, hoppas att de är lugna på jobbet för jag har fått en inflammation i höger arm som inte är så rolig då jag måste lyfta med armen.
Jag skall i dagarna få håret fixat utav min äldsta helt suveränt duktiga dotter! tack på förhand Maria! Det känns så skönt att få bli fin i håret innan sommaren.
På tal om sommaren.......vill ha en varm sommar! Vi åker ner till Hälsingland till midsommar och efter midsommar åker vi till Eskilstuna och hämtar upp lilla Moa som varit i Spanien med sin Gustav. Vi skall på hotell en natt och gå på Parken Zoo, sen åker vi tillbax till Hälsingland och sover en natt innan vi börjar den långa färden hem till Luleå.
Luleå är en härlig sommarstad!! Det blir många långa dagar i solen, vid något vatten i sommar!
Det blir även några dagar uppe hos mormor och morfar oå, men vi kanske inte kan räkna med bad där uppe, men vem vet i sommras var det väldigt varmt då vi döpte lilla Saga i Jukkasjärvi kyrka.
Nu blir det iallafall ut i regnet och låta barnen springa sig trötta!

Jag blir rädd när jag läser i tidningar om alla de barn som far illa av sjukvården, för bara två år sedan höll jag på att mista min son som då var ca 6 månader. Han hade kraftiga diareer, kräktes och var nära till uttorkning, vi for in med honom en tisdag till Sunderby sjukhus, men blev hemskickade eftersom läkaren sa att de ger honom bara vätskeersättning och det kan jag göra hemma. Det hade jag gjort hemma, men det hjälpte inte honom, hur som helst så for vi hem. Min älskade unge blev bara sämre, jag blev livrädd, trodde faktist att jag kommer att förlora honom, han var okontaktbarn, fontanellen var som en grop och den lilla människan hade på några dagar förlorat mer än 2kg i vikt. Det blev onsdag morgon och vi for in igen på barnakuten på Sunderby sjukhus och då frågade doktorn mig vad jag tyckte hon skulle göra??? Jag sa att jag far inte härifrån förrän ni hjälpt honom! Då blev vi inlaggda på barnavdelningen, där fick vi under kvällen träffa en helt underbar barnläkare, som tog prover på min prins och la honom i dropp, sakta men säkert kom lillkillen tillbaka till livet och på tredje dagen fick vi åka hem, då åt han välling igen, lite men ofta.
Jag tänker ibland att jag kunde ha förlorat honom, mer tänker jag på det nu när flera kommer fram i media om att de förlorat sina barn. Det är fruktansvärt!
Nu är min lille kille en livlig 2 och en halvåring med mycket bus och upptåg hela dagarna, tack gode Gud att vi fick behålla honom, tack för att det fanns kompetent personal på avdelningen. Utan denna doktor och utan min envishet så är jag övertygad om att han inte hade funnits idag.