Upptagen

Varför tror en del att de har mer att göra än andra, att de som de gör har mer betydelse än andras uppgifter.

Jag var på föräldramöte igår, i min son Marcus klass, han går i årskurs 6.
Sen skolstarten så har det varit en strulig klass och min pojke har varit en av de struliga, jag har jobbat med honom men i motvind pga att läraren inte varit engagerad och heller inte klarat av klassen.
Nu har läraren slutat och klassen skall få en ny lärare så vi håller tummarna att det kommer att bli bra.

Men till det aktuella problemet, det är bara jag som är klassförälder!!!!!!
Ingen och jag menar absolut ingen annan förälder har tid eller orkar ställa upp på det.
Jag blir arg för vad får dem att tro att de är viktigare än någon annan?????
Jag har haft barn i skolan sedan 1991 och jag har ALDRIG stött på sådan motvilja till att arbeta för barnen i klassen, det är ju skamligt!

Jag har fullt upp jämt jag med och behöver oxå de stunder jag kan få till att sätta mig ner och bara vara, men inte skulle jag svika Marcus klass för det. Självklart skall de oxå ha någon vuxen som vill göra nått för de barnen.

En del kanske tycker att jag kan gott ta den uppgiften för jag har ju en så tjorvig unge, så nått skall jag väl göra.

Men jag jobbar för hans välbefinnande och tar hans strulighet på allvar hela tiden. Och jag ger inte upp bara för att det tar tid, jag vet ju själv hur han kan vara min lille son och jag hoppas att vi tar oss dit snart.

Men det är klart jag som bara jobbar natt, har 7 barn var av 5 hemma och 3 stycken som är under 5år måste ju ha mest tid av alla föräldrar i klassen så det är väl lika jag jobbar på det.

Jag blir bara så förbannad på vuxna som helt struntar i sitt ansvar och tycker att andra kan sköta det.

Men en sak har jag lärt mig och det är Att den som ger får mer!

Jag skall pröva och maila ut till alla föräldrar innan näste föräldramöte och hoppas på att någon nappar. Har ingen lust att ge upp heller för det känns inte bra för barnen i klassens skull, men det kan bli en tuff uppgift att fylla själv.

Som om det inte vore nog!

Som om det inte vore nog med alla snoriga näsor, hesa halsar, febriga kroppar, huvudlöss, skolproblem m.m
Nej man skall alltid få lite extra bekymmer så man vet att man lever!
Melina skrämde slag på mig när jag hämtade henne på dagis för en vecka sedan, hennes ben var täckta med röda märken, snabba ben till vårdcentralen och sedan vidare till akuten.
Märkena blev till blåmärken och fick sällskap av några knölar och flickstackarn fick jobbigt att gå.
Efter en tur till till akuten och en remis till hud så konstaterades erytema multiforma, EM, mest troligt en reaktion på kåvepeninen hon fått pga öroninflammation, men hon skall testas om en månad ungefär.
Stenen försvann som varit för tunga att bära, man tror ju alltid det värsta, det kanske är typiskt för en mamma.
Man har knappt sovit, man gråter på natten för att man inte vet vad det handlar om, men man vet att man inte bara får blåmärken.
Hur som helst hon mår bra nu, har börjat dansa funkydans på inpuls och det tycker hon är jätte kul!
Ja då skall man kunna tro att det är lugna gatan här.....nej givetvis skall Saga få feber och jag får åter igen vara hemma under min nattperiod, jag får nog ingen lön i oktober, ojojoj!
Men vad göra, visst jag kan jobba på natten och Moa är med barnen, men på morgonen då när jag skall sova.....
Nåja det blir bara 2 nätter nu, på fredagnatt kan Moa vara med dem och så en stund på lördag fm. Det blir nog alla tiders detta.
Barnen går först det är ju solklart!
Nåja nu skall jag och Sagabarnet vila en stund, skall ta en temp på henne om hon behöver alvedon.

ha det gott