trolltagen

Visst behövs det uppmuntran även för mig när det går dåligt för ungen, så att man själv orkar vara mamma. Men jag har ju bestämt mig för att det är jag som bestämmer och det är väl tur att jag jobbar natt och är ledig så pass mycket som jag är. Jag hoppas att skolan iaf har nått att komma med på måndag, hur som helst så kommer jag att vara i skolan och jag tänker be skolan att om de upptäcker att det kommer att bli en tokig dag så skall de ringa mig fort så kan jag mest troligt vara på plats ganska fort ändå. Även om det ibland känns som om man vill ge upp så gör man ju inte det, älskar ju den där ungen! Nog löser det sig säkert i slut ändan...jag kan ju vara ganska envis då det gäller.
Det känns som om han vill att jag skall vara där, han känner själv att han behöver stöd, även om han har svårt att säga det.  Min älskade unge!